Gå til innhold
Antika playboys och deras omvändelse till 'ett gott liv' i filosofisk och judisk-kristen tradition
Professor i teologi

 

Detta bloginlägg ger en inblick i ett paper "Self-Knowledge and Conversion: Three Ancient Playboys and Their Path to a Good Life" som jag presenterade på Ansgarskolens sommarkonferens i juni 2022, What is in a good life?

Inledning

Den grekiska inskriptionen på Apollos tempel i Delfi, "Känn dig själv" (γνώθι σεαυτόν), var troligen en hälsning till dem som skulle gå in i templet. Maximen blev betydelsefull både i antik filosofi och kristen teologi särskilt i diskussioner om självkännedom – en slags utgångspunkt för ett gott liv och en port till det gudomliga.

Här ska jag kort referera till några exempel på omvändelseberättelser där unga män, antika playboys, med en extravagant livsstil och lössläppt moral, kommer till självinsikt vilket leder till en omvändelse i filosofisk eller teologisk bemärkelse.

Polemos omvändelse

Arrian av Nicomedia återger i början av 100-talet filosofen Epiktetus undervisning. En av Epiktetus studenter, en ung man, kom elegant uppklädd och med stylat hår till undervisningen. Epiktetus höll då en lång förmaning där han började med att betona att skönheten sitter på människans insida:

What, then, makes a man beautiful? Is it not the presence of a man's excellence? Very well, then, young man, do you too, if you wish to be beautiful, labour to achieve this, the excellence that characterizes a man. (Engelsk övers. W. A. Oldfather)

Sedan refererar Epiktetus till det mest kända exemplet på en omvändelse till filosofi, nämligen Polemos från Athen (d. ca 270 fKr) som i sin ungdom var en ökänd playboy. Polemos hade alltid kontanter till hands för att tillfredsställa sina begär efter rusdrycker och prostituerade. En gång störtade han, berusad med krans på huvudet, in i filosofen Xenokrates skola. Xenokrates, dåvarande rektor för Platons akademi, lät sig inte störas, utan fortsatte med sitt tal, passande nog om nykterhet och avhållsamhet. Polemos blev helt fångad av undervisningen, tog av sig sin festkrans (se bild) och ägnade sig från den stunden åt filosofi, inte bara som ett teoretiskt ämne, utan som en livsstil med målet att formas som människa.

Polemos blev senare själv rektor för akademin.
tommy-blogg-2
Epiktetus säger sedan till sin unge student att han, precis som Polemos, måste "komma till sig själv":
 

As for me, I do not say what it is you look like, but you will say it, when you come to yourself (σὺ δ´αὐτὸ ἐρεῖς τόθ’ ὅταν εἰς σαυτὸν ἔλθῃς), and will realize what it is and the kind of people those are who act this way.

Den förlorade sonens omvändelse (Lukas 15)

Detta med att "komma till sig själv" påminner om evangelisten Lukas liknelse om den förlorade sonen (Lukas 15:11–32). Texten är en välkänd judisk-kristen omvändelseberättelse som har både likheter och skillnader i förhållande till den filosofiska omvändelseberättelsen.

Vi har återigen en ung och välbärgad man som spenderar sina pengar på en extravagant livsstil. Den äldre brodern låter oss veta att han, precis som Polemos, hade slösat bort pengar på prostituerade. Efter att ha gjort av med sina tillgångar drabbas landet av en svår hungersnöd. Den unge mannens personliga kris kulminerar när inte ens svinen låter honom äta av maten. Nu inser han sin materiella och andliga bankrutt inför fadern som han övergett och "kommer till sig själv" (εἰς ἑαυτὸν δὲ ἐλθών) och talar till sig själv. Här använder alltså Lukas precis samma uttryck som Epiktetus för självreflektionen i den avgörande vändpunkten,"att komma till sig själv", men krisen är här inte resultatet av någon lärares undervisning utan snarare av yttre svåra omständigheter. Mannen beslutar så att återvända hem till fadern, som här utan tvivel representerar Gud.

Det går en annan viktigare skiljelinje mellan grekisk filosofi och judisk-kristen tradition vad gäller det man omvänder sig till. I Lukas liknelse och i Jesu undervisning är grunden till det rätta och goda livet inte att ägna sig åt filosofi, utan att befinna sig i en relation med en älskande fader (Gud) som ytterst tillgodoser alla människans behov. Det är också endast genom att möta denna fader som ett barn kan få en sann och fullständig insikt om sig själv, dvs. kunskapen om vem han eller hon är i sin faders ögon, ett älskat barn. Och efter att den förlorade sonen kommer hem blir det fest – det goda livet börjar på riktigt.

Forfatter